LifeGene data används för att studera växthusgasutsläpp

Med hjälp av data från LifeGene har Katarina Bälter, professor i folkhälsovetenskap vid Mälardalens högskola och docent vid Institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska Institutet kunnat studera växthusgasutsläpp från olika matvanor och visat att det går att äta på ett sätt som är smart både för människan och miljön.

Sverige har skrivit under FN:s klimatmål, Agenda 2030, var ändamål är att avskaffa extrem fattigdom, minska ojämlikhet och orättvisor samt lösa klimatkrisen.  Klimatförändringar till följd av ökat utsläpp av växthusgaser är en angelägen global fråga och runt 25% av det totala utsläppet kommer från livsmedelssektorn. Klimatförändringar kommer att påverka människors hälsa i framtiden, och därför är det viktigt att reducera utsläpp av växthusgaser inom alla sektorer i samhället - här behöver alla hjälpas åt!

-          Syftet med min forskning är att uppmärksamma att klimatsmarta matvanor också kan vara hälsosamma matvanor och bidra till en hållbar livsstil och hälsa, säger Katarina Bälter, initiativtagare till studien.

– Vi har studerat om man får i sig de näringsämnen man behöver från matvanor som genererar låga utsläpp av växthusgaser, jämfört med matvanor som är associerade med höga utsläpp. Resultaten visar att det går och att matvanor med låg klimatpåverkan uppfyller målen i de Nordiska näringsrekommendationerna, säger Katarina Bälter, professor i folkhälsovetenskap.

 Studien bygger på enkätdata från 5 364 deltagare i LifeGene och har bl.a. finansierats av Vetenskapsrådet. Information om vad deltagarna åt kopplades till olika livsmedels klimatpåverkan, uttryckt om koldioxidekvivalenter, CO2e. Det genomsnittliga utsläppet av växthusgaser från mat bland LifeGenes deltagare var 4,7 kg CO2e per dag och person, vilket motsvarar 1,7 ton CO2e per år.

– Animaliska livsmedel genererar i allmänhet högre växthusgasutsläpp än vegetabiliska livsmedel som rotfrukter, bönor, spannmål, grönsaker och frukt. Men det är viktigt att tänka på att äta säsongsbetonat också, eftersom färsk frukt kan ha hög klimatpåverkan om den transporteras med flyg från andra sidan jordklotet, säger Katarina Bälter. Resultaten kommer att presenteras på en konferens i Bryssel inom kort samt publiceras i tidskriften Archives of Public Health. Förhoppningen är att studien ska utgöra underlag för beslutsfattare samt sprida kunskap bland konsumenter kring mat och klimatpåverkan. Artikeln är den tredje som bygger på information från LifeGenes deltagare.

Mer läsning:

FN:s globala mål, Agenda 2030:

http://www.globalamalen.se/om-globala-malen/ 

 

Puff

Vill du veta mer? Följ TV-serien Zero Impact på UR play där en av medförfattarna till studien, Fredrik Hedenus, medverkar.